Isälvsleden på cykel

På listan över trevliga vardagsäventyr i någorlunda närhet av Umeå så lägger jag nu till att cykla efter Isälvsleden!

2007-05-05 [Isälvsleden] 027

Rickard på Isälvsleden

Efter ett lite tafatt försök att fylla en bil med folk och åka till fjällen så övergavs dom planerna och alternativ 2, cykling efter Isälvsleden, började verkställas. Började med att söka information på nätet och hittade i princip ingenting. Någon risig karta här och lösryckta meningar där men inget konkret om var man skulle börja, var det var bra, om det kunde vara blött och så vidare. Så nu när jag ändå skriver så tänkte jag samla ihop all information jag kunde hitta så blir det lätt för just dig, käre läsare!, att cykla efter en av Sveriges finaste leder!

Maria jagar efter stigen

Maria jagar efter stigen

Jag hade ett svagt minne av att Johan och Maria, kompisar från många äventyr, snackat om cykling efter Isälvsleden så jag började med att ringa dom. Dom blev peppade och vi bestämde att vi skulle träffas någon stans mellan Åmsele och Vindeln (dom bor numera i Lycksele) för att kolla hur blöt leden av och bestämma var vi skulle börja cykla. Ett inlägg på Happymtb resulterade i att Mattias Leijon hängde på. Kontorsmöte med Sogeti på fredag eftermiddag och så var Rickard Winberg med på banan och vi var tre från Umeå.

Full fart

Rickard Winberg

Vi började cykla någonstans nära Hällnäs och cyklade sedan mot Åmsele. Första kilometerna var otroligt sega, blöta vägar som riktigt sög musten ur mina nybörjar-ben. Sen började små etapper av suveränt fina stigar i gles tallskog dyka upp och gav oss en föraning om vad som väntade längre fram. Och så rullade vi ut på åsen med stort Å. Den här delen av leden är verkligen som gjord för cykling. Perfekt, vindlande stig högt upp på en sandstensås med vatten på båda sidor. Riktigt torrt och inga större hinder.

Klassisk cykelbild?

Klassisk cykelbild?

Det går väl egentligen inte att säga så mycket mer om cyklingen. Den är grym. I slutet av åsen finns en fin rastplats där vi fikade. Sedan några hundra meters cykling och det var dags för båttransport. Idén är att det finns en båt på varje sida. Så man ror över, hämtar den andra båten och sen ror man över igen. Problemet var nu att det bara fanns en båt. Den var på vår sida. Gissningsvis hade kommunen eller Friluftsfrämjandet inte sjösatt den andra båten. Vi rodde över i tre omgångar och lämnade sedan båten på andra sidan. Om det inte ligger någon båt på ås-sidan så är det egentligen ingen skada skedd, det enda som händer är att man får cykla samma fina sträcka tillbaka.

Därefter cyklade vi ytterligare några kilometer mot Åmsele för att sen bryta av på en skogsbilväg och vända tillbaka. Maria hade ställt deras bil vid Valfrid Paulsson-reservatets parkering så vi slapp cykla hela vägen tillbaka. Tack! Jag var riktigt trött i slutet, uppförsbackarna kändes evighetslånga.

Sammanfattningsvis så tror jag vi cyklade typ 3-4 mil. Om man vill göra en jobbigare dag så går det säkert att cykla hela vägen mellan Vindeln och Åmsele men då är det nog bra att vänta till lite senare på säsongen så att vägarna hinner torka ut. Vill man göra en enklare tur så rekommenderar jag att man parkerar vid Valfrid Paulsson-reservatets parkeringsplats. Det är skyltat från väg 363. Cykla sedan ner på leden och du hamnar direkt på åsen.

Det var en suverän dag! Roligt att göra något med Johan och Maria igen och jätteroligt att träffa deras söta hund Abbe! Mattias hoppas jag fick tillräcklig med utmaning, han är ljusår bättre tränad än vad jag någonsin kan bli. Rickard och jag slog följe (långt efter Johan och Mattias) så det blev många fotostunder och vi var lagomt trötta i slutet...

Kvällen avrundades på Schmäck med fika tillsammans med Rickard, ett gäng utbytesstudenter och Mattias & the Everyday Mistakes. Och sen en öl på Rött.


Länkar


(Just ja, köpte ny kamera häromdagen. Så det blev extra mycket fotande i ren glädje. )
8