Ja, så har jag nu bott två veckor i Norge och jobbat utomlands en hel 37,5 h lång arbetsvecka.
Bor gör jag i ett kollektiv ungefär 15 minuters cykelväg från jobbet. Fast ett kollektiv känns det egentligen inte som. Det är mer ett litet hyreshus där källaren och första våningen är kompletta lägenheter. Andra våningen är en stor lägenhet och vinden, the penthouse, består av två rum och toalett. Jag bor i ett av rummen på vinden och delar kök med lägenheten på våningen under. Det fungerar väldigt bra och jag ser knappt av de andra. I kollektivet bor också en katt som är väldigt kelig och spinner som en galning i mitt knä när jag ser på TV. Mycket positivt! Imorgon flyttar även en hund (med medföljande tjej) in i det andra rummet här på vinden.
När jag flyttade in så bodde jag först i ett väldigt litet rum men igår så fick jag byta till ett dubbelt så stort. Perfekt! Så nu har jag skickat ut en efterlysning till mina kollegor om möbler och på ett par minuter har jag fått TV-bänk, skåp och kanske även en TV. Eftersom jag har sisådär 7 minuters bilkörning till IKEA ger mig snart ett trevligt inrett hem. Får jag bara upp hangboarden nu ikväll så får jag känna mig nöjd. Nästa gång jag åker till Umeå får jag hämta med mig stereo och arbetsbord. Och nu finns det alltså fint med plats för alla som vill besöka mig, speciellt för just dig!
Lite kanske man ska säga om boendestandarden här. För det första är det dyrt att bo här, det är lätt att betala 8000 svenska kronor i månaden för en inte allt för stor lägenhet. Jag betalar nu 4000 svenska för mitt rum, inklusive el och bredband. Det anser alla vara väldigt bra och billigt.
För det andra verkar inte Norge ha byggstandarder på samma sätt som Sverige. Därför så lutar rummen. Dom är kalla. Element finns inte installerade utan dom släpar man med från boende till boende. Om spis och kylskåp går att ta loss så tar man med sig dom när man flyttar. Smidigt.
Jobbar gör jag på Capgemini Norge AS, vilket i stort sett är samma företag som Sogeti. Det har verkligen gjort den första veckan lättare när all min data redan finns i alla system och jag känner till dom. I stort sett förstår jag vad mina nya kollegor säger. Ibland förstår jag mer, ibland mindre. Alla förstår vad jag säger, men så visste jag att det skulle vara. Dom flesta har trots allt växt upp med svensk TV och svenska filmer och svensk musik i massor och...
Jag har inte gjort så mycket den här veckan. Läst på om lite grejer. Installerat saker. Förberett saker. Planerat in introduktionskurser. Ordnat bankkonto. Skattekort. Om allt nu går som det ska får jag lite lön den här månaden, något jag innerligt hoppas. Att bo i Norge utan att tjäna norska kronor är helt jobbigt. Att bo i Norge och få norska lön är däremot helt OK! Jag gissar att jag kommer ha bra många kronor varje månad. Vad jag jobba med vet jag inte, det finns flera projekt som startar nu ganska snart.
Jag har haft ont i halsen och varit hes hela veckan. I måndags hostade jag ca 10 000 gånger. Idag har jag inte ont i halsen men kan däremot knappt prata. Det är verkligen inte roligt att börja på ett nytt jobb, hälsa på massa människor och göra ett gott första intryck när man börjar med *krax*krax*krax*
Norrmännens lunch har ni kanske hört om? Dom äter mackor. Det är helt obegripligt. Vi har inget lunchrum och inte heller plats där vi kan sitta och fika. Ingen har med sig mat utan det finns två alternativ. På våningen under oss finns en kantina, typ en liten restaurang alltså. Där finns lite olika bröd och pålägg att välja mellan. Där finns också en liten salladsbuffé, en dagens och en soppa. Där fungerar det så att vi sätter in pengar på vårt kort. Sen betalar företaget drickan och 35% av priset för lunchen. Faktiskt går det att få ihop riktigt hyffsat med mat för kring 35 svenska kronor! Så där sitter jag med sallad, soppa, lite lax och ett glas apelsinjuice. Och så sitter några av dom andra som ska "slanka sig" med en bit bröd och lite leverpastej. Hur som helst, med tanke på att ett skrov (vilket för er från södra Sverige motsvarar ungefär ett McDonalds-meal) kostar kring 100 SEK, så är vår lunchdeal riktigt fin.
Vi fikar inte heller. Iställer så blir det arbete 8-11, 30 minuters (betald) lunch, och sedan arbetas det till 16. Sen går alla hem. Jag gillar upplägget!
Bouldering med isfall i bakgrunden, Anders i dun och Cajsa kollar grepp.
Fritiden är anledningen varför jag flyttat hit. Första helgen, uppe i Storlidalen, var helt makalös. Sen har jag tyvärr varit sjuk mest hela tiden. Så jag har hängt med Anders och Cajsa i Trondheim. Vi har åkt ut och bouldrat vid kusten, vilket var kallt men bra. Vi har lagat mat. Åkt till några av deras kompisar och sett film och druckit vin. Dom har varit galet gulliga hela tiden och jag är väldigt glad att dom finns. Tyvärr flyttar dom härifrån i slutet av februari så jag får sätta igång med att ragga kompisar för alla mina idéer. Trots våra förutfattade meningar om norrmän så är det förvånansvärt få som är aktiva på något vis i närheten av alla Umeå-polare. Men så fort jag kan börja prata igen så får jag det lättare att ragga upp äventyrspolare.
Jag har skapat en helt egen Norge-avdelning på Flickr. Kika in där för fler bilder.
Nu är det fredag kväll. Jag sitter hemma och försöker undvika människor för att slippa prata och sakta läka min hals. Jag är frisk i kroppen men allt hostande och kraxande har gjort att halsen känns helt uppristad. Imorgon ska resten av gänget upp och gå på tur men jag vågar inte anstränga mig än. Och då är det inte gåendet uppför jag är orolig för, det är det sociala snacket som jag vill undvika. Ni som känner mig vet hur mycket jag snackar och förstår hur jobbigt det är för mig att hålla tyst. Jag vill prata!
Nåväl, på söndag ska vi till Hell och sportklättra. Det blir hela dunkittet, brännare, kaffe, varmt vatten och gärna en redig brasa. Ska försöka hitta någon fin led att rycka lite i. Jag fick också upp den där hangboarden jag nämnde tidigare här i inlägget och har kört ett lätt hangboard-pass och lite handklämmor. Det blir nog min klättertränings-melodi under våren. Ja, förutom Hell då.
Comments