Ett 34:e år fyllt

Ifjol skrev jag en sammanfattning av vad jag hade gjort under året. Det var kul att skriva, kul att få kommentarer och kul att läsa nu ett år senare. So... here I go again!

Rain on autobahn - with trucks Den stora förvirringen under hösten ifjol var hur jag skulle göra med jobb, boende och bil. Vi ville bo tillsammans och eftersom upptäckte jag att det var roligare att bo i Barcelona än i Sverige eller Norge. Till slut så körde jag ner bilen hela vägen från Trondheim till Spanien. Jobbade i Oslo, bodde hos Magnus i Göteborg, jobbade i Danmark, mötte Audrey i Tyskland, bodde hos Richard och Pauline i norra Frankrike och till slut hade jag en bil här nere. Det förändrade mycket! Otroligt skönt att kunna ta sig ut ur stan snabbt.

Jag jobbade i Danmark fram till oktober, då var projektet slut. Gjorde klart med Cap att jag skulle ha Oslo som bas istället för Trondheim, idén var fortfarande i det här läget att jag skulle jobba i Norge och åter försöka få ett projekt där jag kunde sitta mycket i Barcelona och jobba på distans. Jag får chansen att sitta hemma (i Barcelona!) och studera till en BizTalk under december. Får besked om projekt en vecka innan jul och hastar upp till Trondheim, flyttar mina saker till Oslo och flyger sedan till Umeå för jul. Totalt kaos och det känns mer än lovligt jävla jobbigt att även framåt i tiden ha samma situation.

The Widells!Åker hem till Umeå, firar en lugn jul, sover mycket och får sedan vara med på min syster och svågers bröllop på nyårsafton. Blir fortfarande tårögd när jag tänker på den Nick Cave-låt som Olof sjöng i kyrkan. Åker till Oslo dit Audrey kommer några dagar för att uppleva vinter. Kallt som fn och inte mycket snö men ändå mysigt.

Jag börjar jobba på ett stort projekt i Oslo. Ska under minst 6 månader sitta 8-10 timmar per dag framför en dator och programmera. Min rygg kollapsar. Danmarks-projektet var trots allt ganska rörligt och fritt. Jag flög ibland på arbetstid, många möten, kunde träna på lunch och så vidare. Här är det väldigt statiskt och jag blir stressad när jag inser att jag bara kan jobba först tre-fyra timmar utan smärta och sedan mindre än en timme. Jag har bestämt mig för att flytta till Spanien så jag säger upp mig. Två dagar senare har jag för ont och går till min husläkare i Oslo som direkt heltidssjukskriver mig 2 veckor och sedan halvtidssjukskriven ytterligare två. Jag blir helt förvånad och inser hur mycket jag lärt mig leva med smärtan från ryggskadan och förstår på något sätt att det inte är meningen att jag ska sitta och ha ont hela dagarna. Det slutar med att jag är helt sjukskriven ända fram till min sista arbetsdag i april. Min läkare räddade mig. Tack, Dr Jerkö. Erlend on spike mattress - as good as life gets? I Oslo bodde jag hos Erlend, en kompis till Håkon. Vad ska man säga, att jag träffade Håkon i Trondheim var bara helt fantastiskt. Jag tänker mycket på honom och hans familj och jag skulle så jäkla gärna vilja bo närmare dom. Precis som flera andra kompisar och självklart min egen familj.

I januari kan man säga att jag till slut gjorde Barcelona till mitt hem. Flyttade in i Audreys stora men mörka lägenhet och vi bestämde direkt att vi skulle söka en nyare lägenhet, gärna med garage. Det slutar med att vi flyttar ut ur Barcelona! Inte så dramatiskt det, vi bor nu 40 meter från Barcelona i Sant Adrià de Besòs... Lägenheten vi fick tag i är helt fantastisk. 12:e våningen med mäktig utsikt över medelhavet från vardagsrummet och från alla andra rum ser man bergen. Stort garage och snabb access till motorvägen. Från mitt lilla arbetsrum ser jag närmsta riktigt bra klätterställe med 650 leder. Ahh. Jag gillar att bo bra.

Heavy snowKom igång med klättringen igen och är fortfarande lite... lite... eh, ja, överväldigad över den mängd klättring som jag har runt mig. Klättring visar sig vara det absolut bästa för min rygg. Åker en del skidor också men det monotona i att gå uppåt, som jag alltid älskat, sliter för hårt. Tränar ryggen mycket och blir eftersom stabilare men tyvärr inte i tid för att få ut särskilt mycket av vinter. Jag hoppas det blir mer nu i vinter, jag är riktigt skidsugen! Har jag börjat tjäna pengar så blir det en tur till alperna, är inte mer än 8 timmar dit. Lär också känna Salvador och har sedan klättrat mycket med honom. En väldigt sympatisk kille från Villafranca här utanför.

Cheers!Nå väl. Ryggen blir bättre och jag förstår att om jag sköter mig och inte sätter ribban för högt så kommer jag även i fortsättningen kunna jobba framför dator. Så jag ringer till informatikinstitutionen och säger att jag nu 12 år senare äntligen skulle vilja skriva min C-uppsats och sedan ta ut min examen. Efter en månads skrivande är uppsatsen färdig och jag åker upp och presenterar den. Blir godkänd och kan nu äntligen hämta ut en examen! Tror inte att jag någonsin kommer få nytta av den men att under en månad få möjlighet att läsa massa artiklar och få tänka på annat sätt gjorde att min hjärna satte igång att mata ur sig små affärsidéer. Så jag har jobbat hårt på ett halv-hemligt projekt och ännu hårdare med att göra i ordning min Barcelona-blogg, Utomjordiska Barcelona, till en plattform att bygga vidare från. Jag har fortfarande tre-fyra idéer som jag hoppas kunna börja jobba med under hösten. Under tiden får jag leva lite snålt på sparade pengar och hoppas att en eller två av projekten till slut börjar ge pengar. Jag ser hur trafiken till Utomjordiska Barcelona ökar hela tiden så till våren hoppas jag på lite inkomster.

Vilket påminner mig om att jag har skrivit en bok! Det är ju faktiskt något ganska stort. Inte något mästerverk men jag gillar faktiskt min lilla guidebok till Barcelona och tror att den kommer få ganska bra spridning. Redan innan den blivit släppt har den laddats ner av 100 personer. Jag gissar faktiskt på omkring 5000 nedladdningar till om ett år. Uppföljning kommer.

En kul sak med att bo i Barcelona är att jag får fler besökare här än jag gjorde i Umeå eller i Trondheim. Under senaste året har Johan och Linnéa, Håkon med familj, Eva Knekta, min syster och Emma Fager, Anders och Ana, Richard, Karoline och hennes kompis och säker fler ändå passerat förbi. Det är väldigt, väldigt lyxigt att få besök!

Vi hade bestämt att vi skulle åka upp till norr över sommaren men Audrey var tvungen att jobba och istället åker vi upp nu på söndag istället. Det verkar som att vi haft väldigt mycket bättre väder här nere än i Umeå så det var väl tur att vi stannade. Nu är vi less på att svettas hela tiden och ser fram mot lugn och ro och bastu och sötvattenssjöar och kompisar och familj!

Audrey after leading her first route!
Fler roliga saker under året:
  • Vi förlovade oss!
  • Audrey började klättra lite. Första dagen leder hon en led on-sight, otroligt mäktigt!
  • Besöker Andorra och åker skidor där på påsk. Kul att besöka ett nytt land (mitt 27:e tror jag).
  • Lärt känna lite kompisar och börjat hitta min plats här ner.
  • Har besökt fler vackra platser och gjort fler vackra vandringar än jag gjort tidigare i mitt liv. Nu förstår jag att jag hamnat i mitt paradis.
  • Klättrat några av de finaste lederna i mitt liv. Långturerna med Linder i Montserrat och Riglos var riktiga höjdpunkter.
  • Ny kamera, en Nikon D60, gör det återigen hur roligt som helst att fota.
  • Mycket, mycket mer.
Nu känns det lite läskigt att börja fylla ett 35:e år. Jag har många roliga och bra saker som händer runt om mig och det känns kul att börja skapa något eget här nere men fortfarande är massor av bitar i livet inte på plats. Och 35 känns... lite äldre. Men det kommer säkert gå alldeles utmärkt att hitta hundratals intressanta saker att göra runt om Barcelona. Håller ryggen hoppas jag på mycker mer cykling och skidåkning under vintern. Klättringen går ganska bra, får jag träna på tror jag att jag kommer klättra 7b under hösten. Ja, under hösten! Ser fram mot att få besök av ett helt gäng kompisar som ska ner och klättra. Kommer nu familjen ner också så är lyckan total!
4